Det efterlängatade plusset

Strax innan påsk tog jag de första graviditetstesten, som var av den billiga sorten. Den billiga sorten visar enbart ett eller två streck beroende på om man är gravid eller inte. 
Vid flera andra andra tillfällen hade jag tagit flera test som varit negativa och hade därför inga större förhoppningar om att de skulle vara positivt. Den tanken fanns inte i mitt huvud. De första två testen jag tog visade svagt positivt. Vilket fick mig att fundera om det verkligen kunde stämma? För att vara på säkra sidan valde jag att köpa ett dyrare test som visade gravid eller inte gravid samt hur många veckor man är gången. Med stor nervösitet och med sambon i samma närheten gjorde jag testet och inväntade ett svar på stickan. Det var en av de längsta sekunderna som någonsin passerat. Både jag och sambon var spända på resultatet och inom någon minut visade testet att jag var GRAVID. Till en början hade jag svårt att tro att det verkligen var sant, och det tog ett tag innan chocken skulle lägga sig.
 
När jag fått det bekräftat att jag var gravid var det dags för nästa steg - att skriva in sig på kvinnohälsan. Jag fick då ett telefonnummer att ringa men när jag väl kom fram visade sig att det inte var dit jag skulle ringa. Dit jag ringde hade enbart hand om abort med mera. Jag fick då ett nytt nummer att ringa och kunde ringa och prata med en receptionist. Jag blev uppringd samma dag och kunde berätta mitt ärende. Personen jag pratade med tyckte att det bästa vore om jag till en början kunde komma till en läkare som kunde bedömma hur långt gången jag var. Jag blev då inbokad hos en läkare redan veckan efter. För att vara ärlig hade jag fortfarande svårt att tro att jag var gravid eller att något skulle vara fel. Jag blev positivt överraskad under undersökningen, jag var längre gången än vad jag hade trott. Det visade sig att jag var i vecka 15 (14+3). Då läkaren gjorde ett ultraljud på magen fick jag även se det lilla som växte där inne. Det var en obeskrivlig känsla och hade lite svårt att fatta att jag varit gravid i nästan 4 månader, utan att veta om det.
 
När läkaren tagit reda på hur långt gången jag var bokade han in mig på det riktiga ultraljudet och bokade in mig hos en barnmorska. När jag gick därifrån var jag fortfarande i chock att jag gått så långt utan att veta om graviditeten. Om jag tänker efter kanske jag skulle veta om det då jag hade en del symptom som extrem trötthet, mindre ork och illamående. Det var först när jag började kräkas på morgonen som sambon tyckte att jag skulle ta ett test. Visst hade jag varit extremt trött och sovit väldigt mycket men trodde bara att jag höll på att bli sjuk, men så var det tydligen inte. Jag var GRAVID, en obeskrivlig känsla. Äntligen var det min tur att bli gravid.
RSS 2.0